Hallå! Idag har vi sett en film på psykologin, den heter "Den nya människan" och är en verklighetsbaserade story om Gertrud, en 17 år ung tjej från en fattig familj på 50-talet.
   Gertrud bodde i ett litet hus vid stranden med sin stora syskonskara och sin pappa. Kommungubbarna kommer dit för att hämta Gertrud och för henne till flickhemmet Odenslund, för att dom anser att hon inte passar in av någon anledning.
   Till flickhemmet Odenslund förs unga tjejer för att lära sig att arbeta och sedan steliriseras för att senare placeras ut som tjänsteflickor i kommunen. Att dom steliriserades var för man ansåg att fattiga födde för många barn som dom senare inte kunde ta hand om. Getrus vet inte riktigt vad det handlar om, men hon vill absolut inte vara kvar.
   Det är en mycket stark film, en flicka tar livet av sig efter att ha blivit utskriven från hemmet och placerats som tjänsteflicka hos en advokatfamilj, där pappan i familjen tvingar flickan till sexuella handlingar så gott som varje dag, eftersom det är så praktiskt att hon är steriliserad.
   Gertrud vill hem och hon får veta att om hon genomgår operationen så får hon åka hem, så hon går med på att opereras. Men strax innan träffar hon en pojke som arbetar på gården och dom blir kära, Gertrud blir gravid. När hennes mage börjar växa ångrar om sig angående operationen och gör allt för att hon ska få behålla barnet.
   Hon lyckas att få uppmärksamhet, men det gör i sin tur att hon blir skickad till ett mentalsjukhus. Där föder hon en son som hamnar hos fosterföräldrar, själv sitter hon på mentalsjukhuset i 28 år tills den stora mentalvårdsprojeket trädde igenom 1979 och då bli hon hämtad av sin son.
  
Under 1980-talet börjar landets mentalsjukhus läggas ner och ersättas av mer öppna vårdformer.

Tusentals svenskar tvångssteriliserades under 50-talet. Man hävdade då att det var kvinnor som av någon anledning inte ansågs passa in. I verkligheten var det helt vanliga kvinnor som råkade komma ifrån fattiga och barnrika familjer. Den slutliga lösningen enligt läkare och politiker på att fattiga födde så många barn skulle vara att tvångssterilisera unga kvinnor från fattiga familjer. Fattiga kunde ju ändå inte försörja så många barn.
Tvångssteriliseringarna upphörde 1975.

Filmen är gjord av Klaus Härös och rollen som Gertrud spelas av Julia Högberg.

Jag tycker att filmen var mycket bra och jag hade faktiskt aldrig hört talas om att det gick till på det här sättet. Det är ju helt sjukt och det är heller inte så länge sedan det hände. Vad hade dom för rätt att göra såhär? Förstöra en kvinnas liv som kanske hade sett fram emot att skaffa en egen familj? Bara för att man är fattig så kan man inte berövas dom mänskliga rättigheterna.
   Sen har vi det här med mentalsjukhusen, satte man alltså helt friska människor där i många år för att man ansåg att dom inte hade gjort rätt för sig, för att man ansåg att dom inte gjorde som dom ville? Och sen då, när dom blev utsläppta där 1979, ja då släppte dom bara ut människor som levt isolerade under en så lång tid att dom omöjligen skulle kunna anpassa sig till samhället och dess utvecklingar på en gång. Fick man ingen hjälp? Många av dom var livrädda och ville inte alls lämna mentalsjukhusen. Fanns det någon återanpassnings plan?
 Det är ju fruktansvärt, Sverige för inte mer än 30 år sedan.

Ja frågorna är många och det ska bli jätte intressant att få besöka Säters Mentalvårdsmuseum nästa vecka på måndag. Måste sätta mig och skriva ner alla frågor jag har så jag inte glömmer bort dom.

Jag tycker absolut att ni måste se denna film om ni inte redan har sett den, det är svensk historia som måste berättas, den får inte hamna i skymundan.

Kram på er!