Kärlek, förhållande, förståelse, ge och ta.... Det är ett evigt heltidsjobb som man aldrig kan ta semester ifrån. Ibland undrar jag om det inte skulle vara lättare att bara ha sig själv att tänka på. Jag menar jag förstår ju mig själv och då slipper man stå och förklara sig hela tiden, slipper försöka berätta hur jag menar, för det vet ju jag själv redan. Just nu känner jag att jag knappt kan förklara det för mig själv, hur ska jag då få nån annan att förstå? Jag är trött jag orkar inte tänka, orkar inte vara någon annan till lags, kan man inte bara få vara ibland, låta tiden gå utan att förklara? Känner mig tom och livlös. Vill ha sommar! Är så trött på snön, kylan och alla kläder. Är trött på stress likaväl som lugnet. Är trött på allt.

Jag behöver ny bensin, en nytändning, komma igång med något projekt. Då menar jag inte skolan där har jag fullt som det är. Jag menar i privatlivet. Jag behöver börja leva nu! Jag går i en dvala dag ut och dag in. Är duktig i skolan, är en bra mamma, en  bra vän, en bra flickvän... Men jag är inte bra på att ta hand om mig själv. Jag tycker inte om mig själv. Jag ser på mig själv och jag är inte alls nöjd även om jag kanske borde vara det. Vet inte vad som fattas mig, vet inte vilket håll jag ska gå, vet inte vart jag är påväg. Jag är vilsen i mig själv, inlåst, jag kan inte hitta nyckeln!